21 feb 2024
Ny studie: Economic inequality in Sweden – An overview of facts and future challenges
I dag publiceras Finanspolitiska rådets särskilda studie om ekonomisk ojämlikhet i Sverige.
Betydande ökning av inkomstojämlikheten sedan 1990-talet
Inkomsterna i Sverige har utvecklats väl under de senaste decennierna. Till skillnad från exempelvis USA har denna utveckling kommit alla inkomstgrupper till del men ökningen har varit störst bland personer med höga inkomster. Denna utveckling har vi gemensamt med många andra länder, men inkomstskillnaderna har ökat särskilt mycket i Sverige, om än från ett jämnare utgångsläge. Vi har gått från att vara ett mycket jämlikt land till att ligga omkring det europeiska genomsnittet.
Den ökade ojämlikheten beror på kapitalinkomsterna
Kapitalinkomster har blivit viktigare som andel av totalinkomsten samtidigt som de är starkt koncentrerade till de med högre inkomster. Detta är den huvudsakliga orsaken till att ojämlikheten har ökat de senaste årtiondena. Löneskillnaderna i Sverige är fortsatt lägst i OECD och fördelningen av arbetsinkomster har till och med blivit jämnare de senaste decennierna. Det sammanhänger med att fler är sysselsatta. Sverige skiljer sig i detta avseende från många andra länder, där ökade skillnader i arbetsinkomster förklarar en stor del av ojämlikhetens utveckling.
Stora kunskapsluckor om förmögenhetsfördelningen
De data som utgör grunden för vår kunskap om fördelningsfrågor kommer från Sveriges officiella inkomststatistik, som i sin tur grundar sig på deklarationsuppgifter. Denna statistik har brister. Särskilt när det gäller kapitalvinster finns flera faktorer som gör det svårt att bedöma inkomsternas storlek och fördelning. Den verkligt stora kunskapsluckan gäller dock förmögenheter. Eftersom vi saknar statistik över fördelningen av tillgångar och skulder, saknar vi också en samlad bild av den ekonomiska ojämlikheten och dess utveckling. Detta kan och bör åtgärdas genom att genomföra förslagen i utredningen "En ny statistik över hushållens tillgångar och skulder". Kunskap är grunden för en god politik. Att begränsa tillgången till fakta borde inte vara ett alternativ.
Mycket talar för att befintlig statistik underskattar förändringen i ojämlikheten
Tillgångsvärden är typiskt sett mer ojämnt fördelade än disponibla inkomster. Om tillgångspriserna stiger mer än andra inkomster ökar därför den ekonomiska ojämlikheten mer än vad som syns i den befintliga statistiken. Bristen på data över hushållens förmögenheter innebär också att inkomster som hålls kvar i bl.a. fåmansbolag inte räknas med i gängse mått på ekonomisk ojämlikhet. Erfarenheter från Norge talar för att denna typ av inkomster kan ha stor betydelse. Slutligen har den offentliga sektorns utjämnande effekt också minskat. Sammantaget innebär detta att skillnaderna sannolikt har ökat mer än vad som syns i statistiken.