Finanspolitiska rådet

Finanspolitiska rådet
Box 3273, SE-103 65 Stockholm
Besök: Fleminggatan 7

Tel: 08-453 59 90

info@fpr.se
www.fpr.se

@Finpolradet
www.youtube.com/finanspolitiskaradet

  • Konferens om ekonomisk ojämlikhet torsdag den 20 oktober



    13 juni 2022

    Torsdagen den 20 oktober anordnar rådet en heldagskonferens på World Trade Center (WTC) i Stockholm om ekonomisk ojämlikhet. Konferensen kommer bland annat behandla frågor om hur den ekonomiska ojämlikheten ser ut internationellt och i Sverige, vilka faktorer som har drivit utvecklingen och vilka effekter ekonomisk ojämlikhet kan få. Konferensen kommer att avslutas med en paneldiskussion kring vilka åtgärder, om några, som behöver vidtas.Konferensen kommer också att livesändas via rådets Youtube-kanal. Den kommer även att spelas in och därefter publiceras på rådets hemsida. Konferensen kommer att hållas på engelska och svenska.
    Konferensen kommer bestå av tre sessioner:Session 1, Data och drivkrafter. Medverkande: Lucas Chancel (forskare, Paris School of Economics och direktör vid World Inequality Lab), Åsa Hansson (docent, Lunds universitet) och Daniel Waldenström (professor, Institutet för näringslivsforskning). Moderatorer Annette Alstadsæter och Jesper Roine (ledamöter i Finanspolitiska rådet).Session 2, Effekter. Medverkande: Torben Andersen (professor, Aarhus universitet), Markus Jäntti (professor, Stockholms universitet) och Therese Nilsson (professor, Lunds universitet). Moderatorer Annette Alstadsæter och Jesper Roine (ledamöter i Finanspolitiska rådet).Session 3, Reformer: Medverkande: Stefanie Stantcheva (professor, Harvard University). Moderator Lars Heikensten (ordförande i Finanspolitiska rådet).Dagen avslutas sedan med en paneldiskussion om vilka reformer, om några, som bör vidtas på ojämlikhetsområdet. Diskussionsdeltagare meddelas senare. Samtalet kommer att modereras av Lars Heikensten.Anmälan till konferensen öppnar i augusti.
  • Finanspolitiska rådets konferens om Svensk finanspolitik 2022



    20 maj 2022

    Finanspolitiska rådets rapport Svensk finanspolitik 2022 publiceras den 16 maj. I samband med detta anordnade rådet en konferens fredagen den 20 maj.Rapporten kommenteras av Ola Alterå (kanslichef på Klimatpolitiska rådet), Susanne Ackum (dekan vid Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet) och Lars Calmfors (professor och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning).Konferensen kan ses här.
  • Svensk finanspolitik 2022



    16 maj 2022

    Finanspolitiska rådet publicerar idag den årliga rapporten Svensk finanspolitik. Därtill publiceras två underlagsrapporter; en om de offentligfinansiella effekterna av lägre arbetsutbud, och en om klimatförändringarnas effekter och behovet av anpassning. De huvudsakliga slutsatserna av rådets rapport presenteras vid en pressträff kl 14.00 av Lars Heikensten (rådets ordförande) och Lina Aldén (rådets vice ordförande).Rapporten Pdf, 1.5 MB.
    Sammanfattning Pdf, 113.8 kB.
    Pressmeddelande Pdf, 152 kB.
    Engelsk sammanfattning Pdf, 114.4 kB.
    Presskonferens
    Bilder från presskonferensen Pdf, 153 kB.
    Kontakt Vill du veta mer, kontakta rådets ordförande Lars Heikensten (tel. 070-584 22 58) eller kanslichef Göran Hjelm (tel. 070-149 56 28).
  • Seminarium om pensioner



    10 maj 2022

    Rådet publicerade den 6 maj en särskild studie om pensionssystemet och pensionärernas inkomster, och en underlagsrapport om pensionärernas inkomster 1991-2019. Med anledning av det anordnade rådet den 9 maj ett seminarium där rapporterna diskuterades.Kommentatorer vid seminariet var Daniel Barr (generaldirektör på Pensionsmyndigheten), Laura Hartman (chefsekonom på LO), Bo Könberg (f.d. sjukvårds- och socialförsäkringsminister och f.d. ordförande i pensionsarbetsgruppen) och Staffan Ström (pensionsekonom på Alecta). Moderator var Annika Creutzer.
    Seminariet spelades in och kan ses via rådets youtube-kanal eller direkt här på rådets hemsida.Bilder från seminariet Pdf, 2.9 MB.
  • Pensionssystemet och pensionärernas inkomster



    6 maj 2022

    Finanspolitiska rådet publicerar idag en särskild studie om pensionssystemet och pensionärernas inkomster. Därtill publiceras en underlagsrapport i ämnet som rådet har beställt av tre forskare. Rapporterna syftar till att utgöra ett faktaunderlag och bidra till att fördjupa den aktuella ekonomisk-politiska diskussionen om pensionärernas ekonomiska situation.
    Pensionärer i allmänhet är inte ekonomiskt utsatta Pensionärernas ekonomi – både vad det gäller disponibel inkomst och pensionsinkomst – har aldrig varit bättre. De disponibla inkomsterna har i genomsnitt ökat i linje med eller snabbare än inkomsterna för icke-pensionärer. Nyblivna pensionärer har en disponibel inkomst som i genomsnitt uppgår till ca 90 procent eller mer av den disponibla inkomsten de hade före pensionering. Bland den fjärdedel av pensionärskollektivet som har lägst disponibel inkomst ökar inkomsten i samband med pensioneringen. För grupper med låg intjänad pension finns ett grundskydd som är generösare än motsvarande skydd för den yrkesaktiva befolkningen. En följd av det är att andelen materiellt fattiga inom pensionärskollektivet är betydligt lägre än bland yrkesaktiva och lägst inom EU. Mot denna bakgrund är det svårt att driva tesen att pensionärer i allmänhet är en ekonomiskt utsatt grupp.
    Pensionerna i linje med vad som avsågs I debatten framställs det ibland som att pensionssystemet som helhet ger en lägre ersättning än vad det var tänkt. Så är det generellt sett inte. För den fjärdedel som har lägst inkomster före pensioneringen är den totala pensionen (allmän pension + tjänstepension) som andel av den tidigare förvärvsinkomsten, den s.k. kompensationsgraden, mellan 80 och 100 procent. För de med högre inkomst är motsvarande siffra omkring 65 procent. Kompensationsgraden i den allmänna pensionen är dock i genomsnitt något lägre än vad som förutsågs. Det beror inte på att systemet är konstruerat annorlunda än det var tänkt utan på att uttagsåldern inte har ökat i relation till medellivslängden. Därför har de intjänade pensionsrätterna fått räcka till allt fler år i pension.
    Sysselsättningen avgör pensionen Även om pensionärer i allmänhet har inkomster som står sig relativt väl jämfört med de som arbetar finns grupper som får en låg månatlig pension. Det beror i allmänhet på att de har arbetat lite eller gått i pension tidigt. Det är en följd av att pensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen; pensionen är nära kopplad till livsinkomsten och hur många pensionsår den intjänade behållningen ska fördelas på. Livsinkomstprincipen understryker betydelsen av att öka sysselsättningsgraden bland de med svag ställning på arbetsmarknaden – framför allt lågutbildade och utrikesfödda – för att undvika att de får låga pensioner i framtiden.
    Respektera de grundläggande principerna En höjning av pensionsavgiften har diskuterats som ett sätt att lyfta de allmänna pensionerna. Det är inte i strid med pensionsreformens principer. Huruvida det finns anledning att höja de genomsnittliga pensionerna på bekostnad av personer i arbetsför ålder är en fråga om värderingar. Att undan för undan höja avgifterna för att kompensera för den ökande medellivslängden är dock inte en framkomlig väg. Allt mer av de arbetandes inkomster skulle då användas till att finansiera pensioner.Huruvida åtgärder för att gynna de pensionärer som idag har låga inkomster är motiverade är också en värderingsfråga. Det är dock olyckligt att flera av de aktuella riktade åtgärderna i debatten frångår systemets finansieringsprinciper, gör systemet svårare att förstå och riskerar att erodera den politiska enigheten i pensionsfrågan. Det gäller inte minst det föreslagna garantitillägget, vars önskade effekter hade kunnat uppnås inom ramen för garantipensionen.
    Förläng arbetslivet Sysselsättningen är avgörande för både de individuella pensionernas utveckling och för statens finanser på sikt. Åtgärder som bidrar till fler i arbete och till ett längre arbetsliv är därför i grunden bra. Ett exempel är införandet av den s.k. riktåldern för pensionsuttag, som väntas öka uttagsåldern. Mer kan och bör göras för att påverka normerna kring pensionsåldern, motverka s.k. ålderism och anpassa arbetslivet.
    Rapporten Pdf, 831.8 kB.Underlagsrapporten Pdf, 3.5 MB.Pressmeddelande Pdf, 140.9 kB.Bilder från pressträffen Pdf, 201.6 kB.
    Kontakt Vill du veta mer, kontakta rådets ordförande Lars Heikensten (tel. 070-584 22 58) eller kanslichef Göran Hjelm (tel. 070-149 56 28).