Finanspolitiska rådet

Finanspolitiska rådet
Box 3273, SE-103 65 Stockholm
Besök: Fleminggatan 7

Tel: 08-453 59 90

info@fpr.se
www.fpr.se

@Finpolradet
www.youtube.com/finanspolitiskaradet

  • Webbinarium om Svensk finanspolitik 2021
    24 maj 2021

    Finanspolitiska rådets rapport Svensk finanspolitik 2021 publicerades den 17 maj. Med anledning av detta anordnade rådet den 24 maj en konferens.Under konferensen presenterades rapporten av Lars Heikensten och Åsa Hansson, och kommenterades av Lena Unemo (kanslichef på Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi) och Daniel Waldenström (professor i nationalekonomi och forskare vid IFN).Webbinariet leddes av rådets kanslichef Göran Hjelm.Webbinariet kan ses här.Inbjudan Pdf, 139.3 kB. till webbinariet.
    Bilder Pdf, 500.2 kB. från webbinariet.

  • SVENSK FINANSPOLITIK 2021
    17 maj 2021

    Finanspolitik av unik omfattning De ekonomiskpolitiska åtgärder som vidtagits sedan coronakrisen bröt ut saknar motstycke. De har förhindrat en ekonomisk kollaps och därmed en dramatiskt ökad arbetslöshet. Ändå har många drabbats hårt ekonomiskt, särskilt företag i kontaktnära branscher och individer med tids­begränsade anställningar. Arbetslösheten har stigit kraftigt bland lågutbildade och utrikes födda. Detta har förstärkt problem på arbetsmarknaden som funnits sedan länge.I huvudsak ändamålsenlig omfattning och inriktning Åtgärder togs efter omständigheterna skyndsamt fram för att stötta företag, individer, kommuner och regioner. Korttidsarbete, omställningsstöd, omsättningsstöd och anstånd med skattein­betalningar är i huvudsak träffsäkra åtgärder, som har bidragit till att göra det möjligt att övervintra krisen. Förmånligare a-kassa har stöttat de som förlorat sitt arbete och minskat behovet av annat ekonomiskt stöd. Generella sänkningar av arbets­givar­avgifter är mindre träffsäkra och bör undvikas i framtiden. Generösa tillskott till kommunsektorn har gjort att vården kunnat möta pandemin samtidigt som sysselsättningen kunnat upprätthållas.Kritik mot förändringar i stödens utformning och fördröjning Återkommande ändringar i regelverken har skapat onödig osäkerhet och försvårat för företag och individer att fatta välgrundade beslut. Långa handläggningstider och sena besked om regelverken har också skapat problem. Det är viktigt att stöden har självrisk. Det minskar överutnyttjandet och bidrar till att stöden naturligen fasas ut när de inte längre behövs. Stöden bör tas bort när efter­frågan har återvänt men utan att skapa onödig utslagning i krisens slutskede.Finanspolitiken är förenlig med ramverket Ett av ramverkets syften är att staten ska ha resurser för att hantera kriser. Avvikelserna från över­skottsmålet och de kraftiga höjningarna av utgiftstaken är godtagbara. Regeringen bedömer att ekonomin är i balans 2023 och rådet anser att överskottsmålet då bör nås. Om återhämtningen fördröjs finns utrymme för ytterligare åtgärder.Oroande inslag i budgetprocessen Regeringen borde ha redovisat en tydlig plan för återgång till överskottsmålet. Kravet på en plan finns i regelverket för att göra det möjligt att utvärdera och utkräva politiskt ansvar. Rådet ser också med tilltagande oro på att riksdagens samlade behandling av budgeten försvagas genom åter­kommande utskottsinitiativ. För tredje gången har denna ordning frångåtts, denna gång utan att kompenserande finansiering anvisats. Riksdagens budget­process är en avgörande del i det finans­politiska regelverk som tjänat Sverige väl.Mer aktiv roll för finanspolitiken Låga räntor fortsätter att begränsa penningpolitiken. Samtidigt är Riksbankens tillgångsköp för­enade med risker och förstärker finansiella obalanser. Mot denna bakgrund kan finanspolitiken be­höva axla ett större ansvar för stabiliseringen av ekonomin än tidigare. Regeringen bör ta vara på er­farenheterna från nuvarande kris, utvärdera och förbereda en verktygslåda med finanspolitiska åtgärder.Den offentligfinansiella ställningen bör inte försvagas Låga räntor har använts som argument för ökad skuldsättning. Det är ingen självklar slutsats för stater, allra minst i små, starkt omvärldsberoende länder. Just coronakrisen är ett tydligt exempel på att omfattande offentliga resurser kan behövas för att säkra att hela samhället kan klara stora påfrestningar. Den kraftigt ökade privata skuldsättningen i Sverige och den historiskt höga offentliga skuld­sättningen internationellt är några av de risker som idag motiverar försiktighet och talar för att den offentligfinansiella ställningen inte bör försvagas.Ytterligare information Rapporten Svensk finanspolitik överlämnas till regeringen i dag. Finanspolitiska rådet består av Lars Heikensten (ordförande), Lina Aldén (vice ordförande), Annette Alstadsæter, Mats Dillén, Åsa Hansson och Pär Österholm.Kontakt Vill du veta mer, kontakta rådets ordförande Lars Heikensten (tel. 070-584 22 58) eller kanslichef Göran Hjelm (tel. 08-453 59 88).Svensk finanspolitik 2021 Pdf, 1.9 MB.
    Sammanfattning Pdf, 88.5 kB.
    Pressmeddelande Pdf, 131.3 kB.
    Bilder från pressträffen Pdf, 396.4 kB.

  • Pressträff om Finanspolitiska rådets rapport Svensk finanspolitik 2021
    11 maj 2021

    Finanspolitiska rådet bjuder in till pressträff med anledning av 2021 års rapport Svensk finanspolitik. Pressträffen äger rum måndagen den 17 maj kl. 13.00 och livesänds genom en videoplattform: https://finanspolitiskaradet.creo.se/210517/Rapporten publiceras kl. 12.45 samma dag här på rådets hemsida.Se inbjudan Pdf, 124.9 kB. för mer information om pressträffen.

  • Webbinarium om Finanspolitiska rådets rapport Svensk finanspolitik 2021 den 24 maj
    4 maj 2021

    Finanspolitiska rådets rapport Svensk finanspolitik 2021 publiceras den 17 maj. I samband med detta anordnar rådet ett webbinarium den 24 maj kl. 13.00–14.45.Finanspolitiska rådet har till uppgift att göra en oberoende granskning av regeringens finanspolitik och övriga ekonomiska politik. Finanspolitiska rådet består av Lars Heikensten (ordförande), Lina Aldén (vice ordförande), Annette Alstadsæter, Mats Dillén, Åsa Hansson och Pär Österholm.Efter rådets presentation av rapporten kommenteras den av Lena Unemo (kanslichef på Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi) och Daniel Waldenström (professor i nationalekonomi och forskare vid IFN).Webbinariet leds av rådets kanslichef Göran Hjelm.Webbinariet livesänds och genomförs i videoplattformen (webbTV-kanalen/webbcasten). https://finanspolitiskaradet.creo.se/210524Se inbjudan Pdf, 139.3 kB. för mer information om webbinariet.

  • Svensk finanspolitik 2021
    28 april 2021

    Måndag den 17 maj kl 12.45 publiceras rådets rapport Svensk finanspolitik 2021 . Kl 13.00 samma dag kommer rapporten att presenteras på en livesänd pressträff. Med anledning av rådande läge kommer pressträffen att hållas digitalt. Både skriftliga och muntliga frågor kommer att kunna ställas under pressträffen. Pressträffen kommer även att spelas in och läggas ut i sin helhet på rådets hemsida i efterhand.Måndag den 24 maj kl 13.00-14.45 kommer rapporten att diskuteras på ett livesänt webbinarium. Webbinariet är avgiftsfritt och öppet för alla. Ingen föranmälan krävs. Både skriftliga och muntliga frågor kommer att kunna ställas under webbinariet. Webbinariet kommer att spelas in och läggas ut i sin helhet på rådets hemsida efteråt.Mer information med länkar/hänvisningar till de digitala livesändningarna för pressträffen och webbinariet kommer inom kort.Torsdag den 20 maj under f.m. kommer rådets ordförande Lars Heikensten att frågas ut om rapporten i riksdagens finansutskott. Finansutskottets kansli ansvarar för utfrågningen.