Finanspolitiska rådet

Finanspolitiska rådet
Box 3273, SE-103 65 Stockholm
Besök: Fleminggatan 7

Tel: 08-453 59 90

info@fpr.se
www.fpr.se

@Finpolradet
www.youtube.com/finanspolitiskaradet

  • Finanspolitiska rådets kansli söker kvalificerad nationalekonom



    5 oktober 2021

    Som kvalificerad nationalekonom på Finanspolitiska rådets kansli rapporterar du till kanslichefen och presenterar dina analyser för rådet. Du blir därigenom en del av en kvalificerad grupp nationalekonomer. Kansliets centrala uppgift är att bistå rådet med att skriva dess årliga rapport Svensk finanspolitik, som bygger på avancerat ekonomiskt analysarbete utifrån etablerad teori och gedigen empiri. Andra sammanhang där analyser kan bli aktuella är i samband med t.ex. remissrundor, konferenser och internationella samarbeten. Ditt arbete består både av nationalekonomisk analys och professionellt textförfattande.Vi kan erbjuda dig en stimulerande arbetsplats med stor möjlighet till utbyte med nationella och internationella analytiker och forskare. Det finns möjlighet till distansarbete flera dagar i veckan.Du är en kvalificerad nationalekonom med minst magisterexamen i ämnet. Du har erfarenhet av avancerad nationalekonomisk analys, antingen som analytiker eller som forskare. Eftersom finanspolitik är ett mångfacetterat område som påverkar såväl tillväxt som sysselsättning och fördelning är det viktigt att du kan sätta dig in i nya ämnen. Du ska vara noggrann, flexibel och resultatorienterad. Arbetet förutsätter att du kan arbeta självständigt och kunna organisera din tid effektivt. Rådet kommunicerar på svenska och det är viktigt att du är en god skribent. Det nära samarbetet inom kansliet och med rådet kräver prestigelöshet och kommunikativ förmåga.Det är meriterande om du har:
    • forskarutbildning i nationalekonomi
    • bedrivit flerårig kvalificerad analys av finanspolitiska och/eller arbetsmarknads­relaterade frågeställningar

    Välkommen med din ansökan senast den 1 november 2021. Mer information om tjänsten och hur du ansöker finns i annonsen:
    Kvalificerad nationalekonom till Finanspolitiska rådets kansli Pdf, 53.7 kB.
  • Webbinarium om Svensk finanspolitik 2021



    24 maj 2021

    Finanspolitiska rådets rapport Svensk finanspolitik 2021 publicerades den 17 maj. Med anledning av detta anordnade rådet den 24 maj en konferens.Under konferensen presenterades rapporten av Lars Heikensten och Åsa Hansson, och kommenterades av Lena Unemo (kanslichef på Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi) och Daniel Waldenström (professor i nationalekonomi och forskare vid IFN).Webbinariet leddes av rådets kanslichef Göran Hjelm.Webbinariet kan ses här.Inbjudan Pdf, 139.3 kB. till webbinariet.
    Bilder Pdf, 500.2 kB. från webbinariet.

  • SVENSK FINANSPOLITIK 2021



    17 maj 2021

    Finanspolitik av unik omfattning De ekonomiskpolitiska åtgärder som vidtagits sedan coronakrisen bröt ut saknar motstycke. De har förhindrat en ekonomisk kollaps och därmed en dramatiskt ökad arbetslöshet. Ändå har många drabbats hårt ekonomiskt, särskilt företag i kontaktnära branscher och individer med tids­begränsade anställningar. Arbetslösheten har stigit kraftigt bland lågutbildade och utrikes födda. Detta har förstärkt problem på arbetsmarknaden som funnits sedan länge.I huvudsak ändamålsenlig omfattning och inriktning Åtgärder togs efter omständigheterna skyndsamt fram för att stötta företag, individer, kommuner och regioner. Korttidsarbete, omställningsstöd, omsättningsstöd och anstånd med skattein­betalningar är i huvudsak träffsäkra åtgärder, som har bidragit till att göra det möjligt att övervintra krisen. Förmånligare a-kassa har stöttat de som förlorat sitt arbete och minskat behovet av annat ekonomiskt stöd. Generella sänkningar av arbets­givar­avgifter är mindre träffsäkra och bör undvikas i framtiden. Generösa tillskott till kommunsektorn har gjort att vården kunnat möta pandemin samtidigt som sysselsättningen kunnat upprätthållas.Kritik mot förändringar i stödens utformning och fördröjning Återkommande ändringar i regelverken har skapat onödig osäkerhet och försvårat för företag och individer att fatta välgrundade beslut. Långa handläggningstider och sena besked om regelverken har också skapat problem. Det är viktigt att stöden har självrisk. Det minskar överutnyttjandet och bidrar till att stöden naturligen fasas ut när de inte längre behövs. Stöden bör tas bort när efter­frågan har återvänt men utan att skapa onödig utslagning i krisens slutskede.Finanspolitiken är förenlig med ramverket Ett av ramverkets syften är att staten ska ha resurser för att hantera kriser. Avvikelserna från över­skottsmålet och de kraftiga höjningarna av utgiftstaken är godtagbara. Regeringen bedömer att ekonomin är i balans 2023 och rådet anser att överskottsmålet då bör nås. Om återhämtningen fördröjs finns utrymme för ytterligare åtgärder.Oroande inslag i budgetprocessen Regeringen borde ha redovisat en tydlig plan för återgång till överskottsmålet. Kravet på en plan finns i regelverket för att göra det möjligt att utvärdera och utkräva politiskt ansvar. Rådet ser också med tilltagande oro på att riksdagens samlade behandling av budgeten försvagas genom åter­kommande utskottsinitiativ. För tredje gången har denna ordning frångåtts, denna gång utan att kompenserande finansiering anvisats. Riksdagens budget­process är en avgörande del i det finans­politiska regelverk som tjänat Sverige väl.Mer aktiv roll för finanspolitiken Låga räntor fortsätter att begränsa penningpolitiken. Samtidigt är Riksbankens tillgångsköp för­enade med risker och förstärker finansiella obalanser. Mot denna bakgrund kan finanspolitiken be­höva axla ett större ansvar för stabiliseringen av ekonomin än tidigare. Regeringen bör ta vara på er­farenheterna från nuvarande kris, utvärdera och förbereda en verktygslåda med finanspolitiska åtgärder.Den offentligfinansiella ställningen bör inte försvagas Låga räntor har använts som argument för ökad skuldsättning. Det är ingen självklar slutsats för stater, allra minst i små, starkt omvärldsberoende länder. Just coronakrisen är ett tydligt exempel på att omfattande offentliga resurser kan behövas för att säkra att hela samhället kan klara stora påfrestningar. Den kraftigt ökade privata skuldsättningen i Sverige och den historiskt höga offentliga skuld­sättningen internationellt är några av de risker som idag motiverar försiktighet och talar för att den offentligfinansiella ställningen inte bör försvagas.Ytterligare information Rapporten Svensk finanspolitik överlämnas till regeringen i dag. Finanspolitiska rådet består av Lars Heikensten (ordförande), Lina Aldén (vice ordförande), Annette Alstadsæter, Mats Dillén, Åsa Hansson och Pär Österholm.Kontakt Vill du veta mer, kontakta rådets ordförande Lars Heikensten (tel. 070-584 22 58) eller kanslichef Göran Hjelm (tel. 08-453 59 88).Svensk finanspolitik 2021 Pdf, 1.9 MB.
    Sammanfattning Pdf, 88.5 kB.
    Pressmeddelande Pdf, 131.3 kB.
    Bilder från pressträffen Pdf, 396.4 kB.

  • Pressträff om Finanspolitiska rådets rapport Svensk finanspolitik 2021



    11 maj 2021

    Finanspolitiska rådet bjuder in till pressträff med anledning av 2021 års rapport Svensk finanspolitik. Pressträffen äger rum måndagen den 17 maj kl. 13.00 och livesänds genom en videoplattform: https://finanspolitiskaradet.creo.se/210517/Rapporten publiceras kl. 12.45 samma dag här på rådets hemsida.Se inbjudan Pdf, 124.9 kB. för mer information om pressträffen.
  • Webbinarium om Finanspolitiska rådets rapport Svensk finanspolitik 2021 den 24 maj



    4 maj 2021

    Finanspolitiska rådets rapport Svensk finanspolitik 2021 publiceras den 17 maj. I samband med detta anordnar rådet ett webbinarium den 24 maj kl. 13.00–14.45.Finanspolitiska rådet har till uppgift att göra en oberoende granskning av regeringens finanspolitik och övriga ekonomiska politik. Finanspolitiska rådet består av Lars Heikensten (ordförande), Lina Aldén (vice ordförande), Annette Alstadsæter, Mats Dillén, Åsa Hansson och Pär Österholm.Efter rådets presentation av rapporten kommenteras den av Lena Unemo (kanslichef på Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi) och Daniel Waldenström (professor i nationalekonomi och forskare vid IFN).Webbinariet leds av rådets kanslichef Göran Hjelm.Webbinariet livesänds och genomförs i videoplattformen (webbTV-kanalen/webbcasten). https://finanspolitiskaradet.creo.se/210524Se inbjudan Pdf, 139.3 kB. för mer information om webbinariet.